en värld av nostalgi som kräver inträde
ibland finns det inget bättre än att bara fly in i barna-sinnet och bara suga åt sig allt gott som det har med sig.
i måndags packade jag min väska och tåg tåget till Vimmerby för att hälsa på en barndomsvän, vilket alltid är like givande. Hon jobbar nämligen på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby och under hennes 6 timmars pass i tisdags så tog jag chansen och spenderade en hel dag för mig själv inne på Astrid Lindgrens Värld. Jag minns det svagt från en resa jag och mamma gjorde när jag va tre, katthult, fåren och Mattisborgen.
det är omöjligt att beskriva hur det kändes att slängas in i en värld av lycka och harmoni. under mina timmar i denna värld hann jag hälsa på Kling och Klang, små prata lite med Emil och bli skrämd av Tengills soldater.
jag var alldeles rörd när jag gick ifrån parken och kände att "detta ska mina barn få växa upp i".
Trots att det är fel så vill jag skydda mina barnfrån allt, jag vill få dom att tro att det är en fläckfri värld vi lever i där ingen kan skada dom. Jag vill att dem ska sitta i bilen och titta ut genom fönstret när det regnar och vara lika fascinerade av hur regdropparna simmar längst rutan och bildar olika mönster som jag själv gjorde som barn.
det regnade på tågresan hem och jag hade faktiskt glömt bort hur otroligt förtrollande regn i hastighet kan vara. i flera år har regn bara varit regn i mina ögon, men på tågresan hem från Vimmerby mindes jag en tid då regn var så mycket mer än bara regn.
i måndags packade jag min väska och tåg tåget till Vimmerby för att hälsa på en barndomsvän, vilket alltid är like givande. Hon jobbar nämligen på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby och under hennes 6 timmars pass i tisdags så tog jag chansen och spenderade en hel dag för mig själv inne på Astrid Lindgrens Värld. Jag minns det svagt från en resa jag och mamma gjorde när jag va tre, katthult, fåren och Mattisborgen.
det är omöjligt att beskriva hur det kändes att slängas in i en värld av lycka och harmoni. under mina timmar i denna värld hann jag hälsa på Kling och Klang, små prata lite med Emil och bli skrämd av Tengills soldater.
jag var alldeles rörd när jag gick ifrån parken och kände att "detta ska mina barn få växa upp i".
Trots att det är fel så vill jag skydda mina barnfrån allt, jag vill få dom att tro att det är en fläckfri värld vi lever i där ingen kan skada dom. Jag vill att dem ska sitta i bilen och titta ut genom fönstret när det regnar och vara lika fascinerade av hur regdropparna simmar längst rutan och bildar olika mönster som jag själv gjorde som barn.
det regnade på tågresan hem och jag hade faktiskt glömt bort hur otroligt förtrollande regn i hastighet kan vara. i flera år har regn bara varit regn i mina ögon, men på tågresan hem från Vimmerby mindes jag en tid då regn var så mycket mer än bara regn.
Kommentarer
Trackback