sista December

Idag föll den första riktiga snön utanför mitt fönster. Trots att jag alltid säger att jag hatar vintern, kan jag inte låta bli att känna av den där varma mysiga känslan långt in i magen, den som får en att bli barn igen. Den som får än att se snön som något spännande och inbjudande.

Jag vet inte varför, men varje år, när den första snö flingan faller, ser jag den där lilla flickan som brukade sitta bakom kullen och göra små snö skulpturer medans dom andra barnen åkte pulka. Det må ha sett konstigt ut då. men idag vet jag att det var början på en livstil...

...nu har det slutat snöa...adjö 2007.

godmorgon är numera godnatt

det finns vissa saker i ens vardag man alltid vill ändra på, men aldrig riktigt lyckas. den senaste veckan har jag totalt brutit mot allt läkarna sagt åt mig att göra. jag har druckit mer vin än jag borde, jag har sovit till 4-5 på eftermiddagen, vilket självklart leder till att jag inte äter tre mål om dan. plus att jag inte kunnat ta mina medeciner pga av att jag sovit förbi timmarna då jag ska ta dom.
är jag stolt? nej, jag är snarare arg. och jag får lov att vara det, för jag har själv inte valt att sova bort hela dan. Jag ställde klockan jag gick till och med upp vissa dagar. men på nått vis lyckades jag alltid somna om, antingen soffan, sängen, ja jag har till och med somnat i duschen.
Detta är en liten grej i min vardag som jag inte riktigt trivs med, och som jag mer än gärna skulle vilja ändra på. men jag antar att det är som med viktminskning. det spelar ingen roll hur mycket man än vill, det måste komma av sig själv för att det verkligen ska fungera.

Good bye Höstterminen!

jag har druckit kaffe me sofie,
handlat klart nästan alla julklappar,
spenderat tid med mami,
fått VG+ på den argumenterande texten,
fått MVG på svensk språkhistoria provet,
det kan inte bli en bättre start på jullovet!

galna lärare i nattlinnen

att det inte känns som december det vet nog alla som befinner sig i sverige just nu, men att man stannar upp utanför lärarrummet på skolan och börjarfundera på om folket har blivit tokiga när jag ser ett fler tal komma in med nattlinne och ljus är en annan sak. det tog mig ett bra tag innan jag insåg att det var ett helt vanligt lucia tåg, ett sånt som jag sett varje år men endå kunde jag inte riktigt koppla förns nån minut senare att, "aha!" det är lucia idag!
att jag senare fick reda på att det stod folk i entren som jag passerade och delade ut glögg och pepparkakor i stjärngosse strutar, det hade jag helt missat. jag skyller på att jag är så målmedveten att det enda som fanns i mitt huvud var att ta sig till lektionen. allt annat var för mig ett blankt papper. undrar vem som är tokig egentligen, jag eller lärarna i nattlinnen?

jag kan meddela folket i peru, att jag inte alls avundas er idag. här är det sådär härligt kallt att mina äggstockar förfryser och jag klagar över att vädret inte följer mina modekrav. vad är en dag på stranden i bara kjol och linne jämnfört med en huttrande figur i legins och grön 60 tals kappa på väg till plugget i minus grader?

nej ni kan gott sitta där och äta era mangos, för nu ska jag sätta mig och plugga in den åldre respektive den yngre runradens alfabet!!

Life has a funny way of sneaking up on you

A traffic jam when you're already late
A no-smoking sign on your cigarette break
It's like ten thousand spoons when all you need is a knife
And isn't it ironic...

när två blir till en

två människor kan ses som väldigt olika, trots att dom känner sig likare än någon annan. dem gråter åt olika saker, men fäller samma tårar, dem skrattar åt olika händelser, men lyckan är den samma. dessa två människor befinner sig på  var sin sida av landet och endå förenas deras stunder med ett telefonsamtal som får dem att känna som att den andra skulle sitta bredvid och se samma utsikt som en själv, samma doft, samma ljus.
dom är som himmel och hav, den ena dämpar sin oro genom att vara nära havet, medans den andra klättrar högre och högre för att vara så nära himmlen som möjligt.
det är därför dom fungerar så bra ihop. två delar, som förenas till en och samma existens där havet och himmlen faller samman.


precis så



Hon går och plockar och hittar sina gamla brev
Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev

Det fanns stunder när hon visste hur det skulle va
Men det är som om hon glömt vad som var så bra
Hon har för länge sen tappat lusten
Har för länge sedan glömt vad som var värt nånting

Hon känner efter om livet kan va lite mer
Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter
Det är ingen som pratar längre
Det är såna dagar som vänder allt upp och ner


*~*~*




She Sprinkles Flowers In The Dirt
That's When A Thrill Becomes A Hurt