tidiga mornar är underskattade
eftersom jag har så några lektioner om dagarna är jag inte van vid att gå upp tidigt på morgonen, vilket jag iofs inte tänker argumentera emot för det är rätt skönt att kunna sova länge.
Men idag hade jag en tid på sjukhuset klockan 10, och eftersom vädret trotsar mina behov kunde jag inte cykla för det är för halt. så jag fick ta på mig mycket kläder och gå ifrån lägenheten klockan 9.
i början var jag mäst sur och tvär för att behöva gå den långa vägen, men efter en tids lunkande började jag få upp temperaturen i min långa bruna vinterjacka och jag uppskattade det kalla vädret mer än vad jag gjort på många år.
en vän sa till mig kvällen innan att jag bör ta en genväg för att komma till sjukhuset snabbare, så jag följde hennes råd och jag måste säga att det är den bästa turen jag gjort.
jag fick se en helt ny del av den lilla staden Nyköping som jag aldrig tänkt på innan.
det var som att komma till en helt ny värld när jag stod på bron över forsen och såg istapparna som hängde i snaror ovanför.
det är tragiskt att man inte tar sig upp på mornarna och går ut på just sånna här turer. man får kvalitetstid med sig själv och man ser allting helt annorlunda. himmlen är blåare, marken är vitare. träden är grönare, världen är helt enkelt mycket ljusare än vanligt. man slutar ta saker för givet och ser saker och ting för vad dem verkligen är, en helt unik plats full av lust och passion som bara väntar på att bli upptäckt.
Men idag hade jag en tid på sjukhuset klockan 10, och eftersom vädret trotsar mina behov kunde jag inte cykla för det är för halt. så jag fick ta på mig mycket kläder och gå ifrån lägenheten klockan 9.
i början var jag mäst sur och tvär för att behöva gå den långa vägen, men efter en tids lunkande började jag få upp temperaturen i min långa bruna vinterjacka och jag uppskattade det kalla vädret mer än vad jag gjort på många år.
en vän sa till mig kvällen innan att jag bör ta en genväg för att komma till sjukhuset snabbare, så jag följde hennes råd och jag måste säga att det är den bästa turen jag gjort.
jag fick se en helt ny del av den lilla staden Nyköping som jag aldrig tänkt på innan.
det var som att komma till en helt ny värld när jag stod på bron över forsen och såg istapparna som hängde i snaror ovanför.
det är tragiskt att man inte tar sig upp på mornarna och går ut på just sånna här turer. man får kvalitetstid med sig själv och man ser allting helt annorlunda. himmlen är blåare, marken är vitare. träden är grönare, världen är helt enkelt mycket ljusare än vanligt. man slutar ta saker för givet och ser saker och ting för vad dem verkligen är, en helt unik plats full av lust och passion som bara väntar på att bli upptäckt.
Kommentarer
Trackback