stöttande psykfall

jag har aldrig varit en person som klär sig efter vädret, mitt orspråk lyder mer "det finns inga dåliga kläder, bara dåligt väder" , vilket jag iofs får ta och svälja hårt med stolthet när jag står och huttrar i kylan. men å andra sidan så jag ju i allafall snyggt klädd så det är ju en tröst.
Idag har jag spenderat några timmar nere på Roosvalla för att vara en stöttande syster åt min lillebror som hade fotbolls turnering. (vuxen poäng till carro)
förövrigt tycker jag inte fotboll är så värst intressant, ett gäng puckon som springer efter en boll. du hör ju hur det låter. men efter några några minuter kom jag igång ordentligt och skriker och hejjar som aldrig förr. rätt var det är ser jag min mor vika sig av skratt när jag skriker ut "HÖÖNA!!" (vilket är ett internetskämt sedan mina år inom fotbollen) och eftersom att det är ett interskämt så är jag säker på att inte en kotte på den gräsplanen förstod att jag skämtade. skulle jag se en brud som skirker halsen av sig under hela matchen och sen kläcker ur sig HÖNA när det ska vara hörna hade jag nog ringt psyk med en gång.
men jag bjuder på mig själv och fortsätter tjhoa tills jag ser i min brors ögon att han skämms som bara den.
jag insåg att det kanske inte var så populärt att ha en skrikande syster vid kanten av planen så jag tog ett antal steg tillbaka och var tyst resten av tiden.
Nu kan han i allafall inte komma och säga att jag inte stöttar honom, för jag hörde inga andra som skrek så mycket som jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback