Flowers In The Dirt

så var det fredag igen. skrämmande egentligenhur fort tiden går, och hur medveten man faktiskt blir att man inte riktigt hinner med. ärligt talat så minns jag knappt vad jag har gjort den här veckan. den rusade bara iväg.
idag slog det mig dock att halva min svenska kurs har gått och att jag inte ligger efter med någonting. inte ens en enda liten skrivuppgift. kändes rätt skönt faktiskt. och nu är det lov...lov? vart tog september vägen? inte på tal om augusti? nej jag måste nog säga att jag inte alls gillar att tiden går såhär fort. hur ska jag hinna njuta när jag inte ens hinner påminna mig om att jag faktiskt ska njuta av tiden. nej jag är inte stressad, jag är bara lite frånvarande på ett närvarande sätt. vilsen? trust me, i dont blame you. jag skulle kunna säga att jag är så närvarande i skolan att jag inte kan bli annat än frånvarande utanför skolans salar. jag gör det jag ska men inte det jag borde. jag bygger ett framtida liv, men jag lever inte i det. ungefär så känns det. inte på nått negativt deppigt sätt. bara lite sorgligt att känna att jag inte kan räcka till, inte ens till mig själv. men det ändrar sig säkert. detta lov kanske jag hinner ta igen lite av det jag lagt på hyllan. på söndag lyfter planet till dublin vilket betyder fia,daniel och vic + några falskor vin och konst. jag borde egentligen börja tänka på att fixa fram allt. typ pass, incheckningspappret och lite annat, men som sagt. det sker på söndag. inte idag, inte imorgon.
när jag kommer hem igen ska jag försöka tillbringa lite tid med att bara vara. tänk vad härligt det skulle vara att bara lägga sig i en glänta i skogen, och bara vara. men för det krävs tid, och för tid krävs planering. och planering tar tid. så ja.. du ser vart detta leder.
tiden går påtok för fort.. lägg i friläge snälla.