i guess the devil's in the details
det här med att "ensam är stark" skiten, det är bara ren bullshit ärligt talat, eller vad säger du? i grund och botten är vi alla som svagast när vi är ensamna. ta ungarna på skolgården som står i grupp och hackar på en ensam stackare vid gungorna. mobbarna blir starka för att dom är flera och därför vågar hacka på den andra, den vid gungorna känner sig svagare än någonsin just för att den är ensam och vek.
ta alkisarna nere vi parken. är dom inte tragiskt ensamna? dom må vara ett par stycken så som vi ser dom, men igentligen är dom ensamna, hade dom hamnat där om dem vuxit upp tillsammans med någon? kanske, kanske inte.
ta krig! vadå ensam är stark!? en hel armé spm går in i en liten by och plöjjer undan allt som kommer i deras väg. vem är ensam och stark där? den enda jag kan tänka mig som är stark är den stackaren som kommit ifrån sina nära och kära och flyr för sitt liv...ensam! men den människan tror jag itne känner sig ensam och stark, utan snarare ensam, övergiven och fruktansvärt rädd, vi kan se den starka överlevnadsinstinkten i den personen, men HAN känner sig inte ensam och stark.
så alla ni som går med teorin "ensam är stark" borde nog tänka igenom en gång till. är ni verkligen det?