old friends, sat on their parkbench like book-ends
ni reste mig upp
och jag lämnar en börda därhän
i en främmande stad
nånting har sin början, men jag vet inte vad
i slocknande vintrar och vårar
i kommande sommar och höst
kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
och jag lämnar en börda därhän
i en främmande stad
nånting har sin början, men jag vet inte vad
i slocknande vintrar och vårar
i kommande sommar och höst
kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
Kommentarer
Postat av: malin
lasse säger det så fint, brukar alltid tänka på er när han sjunger dessa fina rader
Trackback