You, Who Stole My Solitude
en dag som är full av omtyckta människor och solsken ser man ofta som en dag full av lycka och glädje.
en dag då det känns som att allt är möjligt och livet inte kunde bli bättre för stunden.
men vad händer när det slås om?
vad händer då solen går imoln och dom där omtyckta människorna reser sig och säger adjö?
vad händer när leendet på läpparna och ruset i kroppen förvandlas till ett ständigt plågande?
det varma kaffet som värmt hela kroppen förvandlas till vassa knivar, och ruset som cirkulerade omvandlas till någon frätande syra som sakta förstör allt i ens väg?
vad händer när man inte längre ser eller hör stadens excistens?
vad hände med solen?
vad hände med människorna du just fikade med?
vad händer då allt som finns kvar är värmens vassa knivar och den frätande syran.
vad händer när du inser att varken vännners närvaro eller solens varma strålar inte längre kan tränka det som du en gån försökte dränka så många gåner.
det som händer är att du inser något du önskade att du aldrig behövde inse,
det du insåg var din verklighet.
en dag då det känns som att allt är möjligt och livet inte kunde bli bättre för stunden.
men vad händer när det slås om?
vad händer då solen går imoln och dom där omtyckta människorna reser sig och säger adjö?
vad händer när leendet på läpparna och ruset i kroppen förvandlas till ett ständigt plågande?
det varma kaffet som värmt hela kroppen förvandlas till vassa knivar, och ruset som cirkulerade omvandlas till någon frätande syra som sakta förstör allt i ens väg?
vad händer när man inte längre ser eller hör stadens excistens?
vad hände med solen?
vad hände med människorna du just fikade med?
vad händer då allt som finns kvar är värmens vassa knivar och den frätande syran.
vad händer när du inser att varken vännners närvaro eller solens varma strålar inte längre kan tränka det som du en gån försökte dränka så många gåner.
det som händer är att du inser något du önskade att du aldrig behövde inse,
det du insåg var din verklighet.
Kommentarer
Trackback