photoshop är en drog



redigering : Caroline j.e

photoshop är åter funnet!

image25


din bästa tid är nu!..tss..up yours!

folk säger offta till mig " varför oroar du dig? du är bara 20 år, den här tiden är den bästa i ditt liv". jag vet inte om dem tror att deras ord ska vara en tröst eller en uppenbarelse,eller bara ren terror. vadå den bästa tiden i ditt liv? NU? nej. det är i den här ålder man är som mest vilsen, man går ut skolan, man flyttar hemifrån och faller in i kategorin "vuxen". men för vad? vi längtade så när vi var små för att få klassas som vuxna, att få ha egna lägenheter, köpa egen mat. ta hand om sig själva helt enkelt. jo vist mycket av det är riktit givande men det är en sån liten del. istället för att njuta så slängs vi in i frustration, förvirring och beslutsångest. vi vet inte hur det går till, vi vet inte vart vi ska ta vägen om nått går fel och framförallt. vi vet inte vad vi vill göra. vad vill jag göra? jag vet inte. hur ska jag veta det?
just nu har jag bara lust att slå näven i bordet och säga :
" är det så här det är att vara vuxen, då vill jag inte vara med!"

*'*'*

She Sprinkles Flowers In The Dirt
That's When A Thrill Becomes A Hurt


att vara eller icke vara...?

varför är det så att man alltid jämnförsig med andra? att man alltid vill ha det den andra har? jag vet inte hur många gånger jag har lust att slå mig själv över kinden för att jag tänker tanken "god jag skulle kunna döda för hennes hår,bröst,midja,jobb.attityd" ja whatever egentligen, you name it.
varför är det så? varför kan vi inte bara vara nöjda med det vi har? chansen är ju endå att den tjejen vill ha något jag har. det är bara så sjukt farligt att falla ner i dom banorna, det börjar lite lätt med ett par skor sen sitter man där och tycker allt är fel på en själv och att alla andra ser så mycket bättre ut, eller har mycket roligare intressen, eller helt enkelt bara ÄR bättre på alla sätt och vis. vist vi alla har våra komplex och det vore faktiskt rätt konstigt att stöta på en männska som älskade allt med sig själv, den personen skulle vi le artigt emot och sen kalla ego-trippade-jävel bakom ryggen. inte nog med att vi inte kan glädjas åt oss själva, vi ska inte kunna glädjas åt andra heller. DET är nog mer ego-trippat än något annat.

hur ska man då göra? för att sluta jämnföra sig med andra jämt och ständigt? bara vända ryggen,och tänka tanken "jag duger som jag är ". men hallå lets face it, det kanske funkar tanke mässigt men inte i praktiken. alla snackar om hur man ska bygga upp självkänslan med alla möjliga böcker och metoder, men ärligt talat. vad är det vi försöker uppnå? genom att bygga upp sin personlighet och självkänsla slutar det ju endå med att man är någon annan än den man egentligen är. skillnaden är den att folk inte ser det som person-plagiat.

i guess the devil's in the details

det här med att "ensam är stark" skiten, det är bara ren bullshit ärligt talat, eller vad säger du? i grund och botten är vi alla som svagast när vi är ensamna. ta ungarna på skolgården som står i grupp och hackar på en ensam stackare vid gungorna. mobbarna blir starka för att dom är flera och därför vågar hacka på den andra, den vid gungorna känner sig svagare än någonsin just för att den är ensam och vek.
ta alkisarna nere vi parken. är dom inte tragiskt ensamna? dom må vara ett par stycken så som vi ser dom, men igentligen är dom ensamna, hade dom hamnat där om dem vuxit upp tillsammans med någon? kanske, kanske inte.
ta krig! vadå ensam är stark!? en hel armé spm går in i en liten by och plöjjer undan allt som kommer i deras väg. vem är ensam och stark där? den enda jag kan tänka mig som är stark är den stackaren som kommit ifrån sina nära och kära och flyr för sitt liv...ensam! men den människan tror jag itne känner sig ensam och stark, utan snarare ensam, övergiven och fruktansvärt rädd, vi kan se den starka överlevnadsinstinkten  i den personen, men HAN känner sig inte ensam och stark.
så alla ni som går med teorin "ensam är stark" borde nog tänka igenom en gång till. är ni verkligen det?


That's how you see the world

How many times can you say, you can't believe what you learn
That's how you see the world, don't you worry yourself
You're not gonna give up

And there's something missing, seems like theres nobody listening
If you're running in a circle, how can you be too careful?
We don't wanna be man trapped, we don't wanna be shrink wrapped
We just want to get it right sometimes

That's how you see the world


Paul Stanley vs Aiskylos

viste ni att platåskorna fanns redan under antikens grekland? det är sant! dom användes visserligen inte undersamma syfte som idag, men nästintill. jag studerar antikens litteratur för tillfället och det visar sig att dem gamla grekerna använde en typ av platåskor när dem framförde sina skådespel. helt enkelt för att komma upp lite högre och hoppas på att folk längstbak skulle höra deras dialog. eftersom högtalere inte var uppfunnet på den tiden så var det det bästa dem kunde komma med, plus en trattliknande mask för bättre röst. jag vet itne vad ni tänker, men jag ser det framför mig. en man i toga klänning,mask och platoskor. påminner lite om sångaren i KIZZ. likheterna är skrämmande. KIZZ är dagens grupp filosofer. dagens Sofokles, Euripedes och Aiskylos. jag tror inte nån av dessa begåvande män hade velat leva om dom viste att dem en dag skulle återspeglas som bandmedlemmar i KIZZ.
ja vad ska jag säga, alla vägar leder till Rom och alla skor leder till Antikens Grekland.

vad vore kung Oidipus om inte Sofokles fanns?

jag borde varit i säng för länge sen. men här sitter jag. igen.
jag är påväg att lägga mig flera gånger, men det tar emot. jag kan inte sova, jag vill inte sova. dom senaste dagarna har jag somnat på soffan långt in på småtimmarna av ren utmattning. det är påfrestande att ha så mycket i huvet. tänk om någon kunde uppfinna en extern-hjärna. det skulle vara så mycket lättare att lasta över lite av det hela och undivka att hjärnan blir överhettad. men den personen är väl inte ens född än. det gäller att ha flyt, varje geni måste befinna sig på rätt årtal för att bli klassad som geni. vem vet vad Nobel priset hade vart idag om inte Nobel funnits när han fanns?
you see!?...THIS is why jag behöver en extern-hjärna.

back to the egg

det är onsdag och jag är ledig, igen. känns som det var igår jag var ledig men men, jag antar att jag försöker säga att tiden går för fort.
helgen har varit så sjuukt najs. slapp men riktigt riktigt mysig. Malin kom upp från Halmstad i fredags och har bott hosmig hela helgen. vi har båda kommit fram till att när folk ställt frågan "vad gjorde ni" så har vi inte kunnat svara. vad gjorde vi? nothing really. vi drack massa te, lyssnade på timmar med paul. njöt oss igenom måltider och slappande i soffan framför Medium. och stannade upp långt inpå nätterna med ciggaretter och prat.
egentligen kankse jag borde rekomendera distansförhållande även när det kommer til vänskap. man uppskattar varandra så mycket mer när man väl ses. det blir inte det vardagliga snacket, utan mer betydelsefulla diskutioner. plus att det är riktigt roligt att berätta någonting som personen faktiskt inte var delaktig i. känns mer givande.
men det har självklart mörka sidor också att ha sina vänner på så långt avstånd. ingen spontan fika. inget lugnt slappande en tisdag eftermiddag, helt enkelt ingenting av det man vanligtvis tar för givet. men det är endå rätt skönt, vi alla lever ett eget liv samtidigt som vi lever i samma värld, vilket gör det hela mer avslappnat och mer hållbart.

my cat ows me 11 euro!

om ni någonsin sett det avsnittet i sex and the city där carries skor blir sönder bitna av aidans hund, då har ni min dag i en enda scen!  jag kommer nämligen hem och bestämmer mig för att göra lite fint i hallen, så ja börjar röjja undan mina skor och märker TILL MIN FASA att min inte så kära katt har bitit sönder mina blåa dublin skor! det kanske låter töntigt men skor is my thing! jag älskar skor, jag LEVER för skor och detta par var extra speciella! jag var en av dom få i sverige som hade dessa skor och nu är dom förstörda! dom kostade nothing men betyde alot! så för att fylla ut min lista till varför man inte ska ha katt kommer

*Dom biter sönder dom bästa skorna du har!

all that jazz

jag skämms lite för att jag hyshat bort allas klagomol på att det inte blev någon sommar och istället sträckt på mig och stålt utryckt frasen "äh den kommer i slutet ev augusti och varar in i oktober, det gjorde den förra året". det är nu början av september och det är ärligt talat svin kallt ute. jag har tilloch med mössa på mig vid vissa tillfällen och ärligt talat skulle inte vantar skada.
nu sitter jag iallafall inne i min lägenhet lyssnar på höst musik (ja det är nu officiellt höst) jazz, jazz, jazz och en kopp kaffe och har precis fått igång internet. ska snart ta mig an och ringa fastioghetskötaren för att be honom ta upp mina nycklar ur hiss-shaktet. JA ! caroline har tappat nycklarna där. sounds weird men jag lyckades, vet inte hur, men jag lyckades. rätt stolt faktiskt, hur många har lyckats med det lixom!?
jag kan ju alltid skylla på hjärnskadan som en sjuksköterska sa till mig idag när jag skulle göra hjärn-röntken. rätt lyxigt det också. hur många kan faktiskt skylla på en hjärnskada, majoriteten är ju säkert bara dumma i huvet.

emmy, numera har carro säsong 2 av that 70´s show! och varför är du inte här och kollar med mig......dumass!

en kopp te är numera bara en kopp te...

min fönsterbräda pryds av kort på er alla. min anslagstavla fylls av kort på er alla. jag har placerat ut er runt omkring mig för att förtränga att ni är borta. jag fylls av glädje när jag tänker ringa er och be om en spontan fika nere på huldas, men vaknar sekunden efter av att det är totalt omöjligt. jag är inte van att vara ensam. det funkar, men det är sjukt tomt. emmy varför sitter du inte bredvid mig när jag skrattar åt parlamentet? malin varför är det bara en kopp te på bordet när jag lyssnar på paul? fia varför sitter jag ensam och planerar shopping och frisyrer? vic var är du när jag behöver diskutera obegripliga ting? och daniel, varför är det ingen som nyser i min soffa? paul känns mer ensam, teet är inte lika varmt, parlamentet är inte lika roligt, och min garderob är meningslös utan er.
För att inte gräva ner mig totalt fyller jag mina dagar med sysslor, men seriöst det finns inget mer att tvätta, inget mer att diska, handla eller organisera. jag sitter i en kliniskt ren lägenhet men ett proppat kylskåp. det kommer inte bli stökigt och ingen kommer äta ur min kyl. med andra ord så är det helt meningslöst att offra sig när det inte finns någon att offra sig för..